Äntligen framgång!!
Vi gick från GRONINGEN den 29 maj och hade tänkt att gå till BORKUM igen för att där ha ett bra utgångsläge för fortsättningen. När vi närmade oss DELFZIJL så började regnet att ösa ner och vinden började tillta så vi valde att stanna i DELFZIJL under natten, det blev två nätter… Dagen därpå blåste det kuling igen så vi tog det lite lugnt i hamnen. Det småregnade hela förmiddagen och helt plötsligt kunde vi höra hur vinden tog i och det började regna riktigt hårt, lite väl hårt tyckte vi och tittade ut. Vi såg stora vita hagelkulor som låg över hela däcket, vi kände då att sommaren inte riktigt hade kommit J
Den 31 maj skulle det blåsa sydliga vindar med en max styrka på 12 m/s, perfekt förhållande för oss då vi inledningsvis skulle gå norr ut i floden EEMS för att sedan vika väster ut. Totalt skulle vi gå ca 55 Nm den dagen. Inledningsvis fick vi vinden i ryggen och med tidvattnet så gjorde vi mellan 7-10 kn FÖG (fart över grund). När vi vänder väster ut började också vinden att gå upp lite mer mot SV och öka till det utlovade 10-12 m/s. Efter någon sjömil så nöjde sig inte riktigt vinden med den hastigheten utan gick upp ca två snäpp så vi nu hade kulingvindar i byarna. Som tur var så var det frånlandsvind vilket gjorde att vi med kutterfock (den lilla focken) och revad stor kunde göra god fart genom vattnet då vågorna var små. Jag hade gjort en sista koll på vädret, med två olika stationer (danska och tyska) där de sagt 10-12 m/s. Nu efter några timmar började vinden öka ytterligare så vi ständigt låg på kuling och i vindbyarna mycket mer. Även fast vi gick bara någon sjömil ut från kusten började det komma vågor som gjorde att hela båten studsade ganska bra. När vinde låg mellan 16-18 m/s konstant så kände vi att vi inte längre ville segla, grejerna kan ju gå sönder i den stötande sjön. Då hade vi ca 7 Nm kvar till farleden in till LAUWERSMEER som var nästa ingång i kanalsystemet. Nu kom vi till det där med tidvatten igen och de sista timmen hade vi strömmen mot oss på 1-1,5 kn vilket gjorde att det gick lite långsammare. När vi dock svängde söder ut igen för att åka de sista 5 Nm in till slussen fick vi strömmen med oss och låg över 7 kn FÖG. Förstår man och har möjlighet att utnyttja strömmen då kan den ge en bra fart i stället för tvärt om. Hela den här dagen har det nästan regnat konstant med små små regndroppar, och nu i den starka vinden upplever jag att mitt ansikte fick en ”Peeling” helt gratis.
Vi kom in till slussen med en dansk som vi kört i kapp, han hade också varit ute i det här vädret på Nordsjön och det värsta var att han hade varit ensam!!?? Vi kunde efter slussningen snabbt komma i hamn och in i värmen, fy sjutton för sådana här dagar!!
Thomas Hammarström skickade ett sms under kvällen och informerade om att det gått ut med kulingvarningar från både svenska, danska och tyska SMHI för vindar 14-16 m/s samt att från Englands motsvarighet gått ut men en stormvarning för natten. Vi märker att vädret kan växla fort, i alla fall under den här sommaren.
Den 1/6 kunde vi i alla fall fortsätta vår färd på kanalen. Det var lite retsamt att titta bort mot det håll som några båtar kom ifrån och veta att 5 km här ifrån var vi när vi körde fast. I dag hade jag gjort ytterligare en kontroll med hamnkapten om han trodde att vi kunde gå vidare utan att fastna. Det djup som nu anges är 1,9m som minst och är det bara 10cm lera så borde vi kunna trycka på och ta oss igenom. Vi funderade på hur vinden var ute på Nordsjön idag då vi har massor av vind här uppe på land i en kanal. Färden gick bra och vi hade bara två grundkänningar men det var nog något annat som låg i vattnet än lera. Vi kom till LEEUWARDEN och valde att stanna för natten. Lite kul är det att holländarna låter hela kajerna bli till gästplatser och man kan ligga mer eller mindre väldigt centralt. Det gäller dock att se upp med träden om man har mast då dessa växer precis vid strandkanten. Vi fick en fin kväll då solen tittade fram vid 19-tiden innan regnet kom vid 22-tiden…..
Dagen efter blåste det ca 10-12 m/s och det låg regn i luften, vi valde att ligga kvar en dag för att titta på staden och slippa gå i den kalla vinden som hela tiden blåser. LEEUWARDEN var mysig med alla sina kanaler och uteserveringar, tyvärr blir det lite mindre attraktivt då det blåser kallt och regnar, men en solig dag så…
Den 3 juni kunde vi fortsätta, vinden låg på ca 8 m/s och det var molnigt men inget regn. Jag var lite orolig för kanalen då vi skulle komma till det grundaste partiet som skulle ligga på ca 1.90 m, men ingen grundkänning på hela dagen fast kanalen var smal på några ställen. Vårt dagsmål var LEMMER som ligger sist i kanalen innan den stora insjön IJSSELMEER. När vi kom inkörande passerade vi ett bostadsområde som hade kanaler och varje hus hade sin egen båtplats. Det var som små vägar som gick in och det var mellan 6-8 rader med ett antal massa småhus, fantastiskt! På kvällen kom det lite varmare luft och vi kunde sitta och äta i sittbrunnen då solen samtidigt kommit fram under eftermiddagen. Det var med en stor glädje som vi kunde köra in i LEMMER, vi hade klarat av kanalen utan att fastna och vi kunde nu verkligen fortsätta vår resa söderut, äntligen en framgång!
Det är lite märkligt hur det kan vända i vind och temperatur. Den 4 juni fanns det inte ett moln på himmelen och det var svaga vindar så vi inte kunde segla. Färden över IJSSELMEER gick med motor. En märkligt sjö där de har byggt en stor vall mitt i sjön och man passerar till de olika delarna med hjälp av slussar. Tanken hade varit att de skulle torrlägga den södra delen och anlägga en flygplats, men de planerna genomfördes inte men vallen blev kvar. Djupet på den södra sidan låg mellan 2,5-4 m utanför farlederna och botten var väldigt jämn. I slutet på dagen började det blåsa upp igen till vindar mellan 7-10 m/s och vi kunde åter segla in till AMSTERDAM. Vi fick en plats i hamnen som heter ”Sixhaven” och ligger på norra sidan mitt emot Centralstationen. Det gick gratis färjor mellan norra och södra den med 4 min intervall, så det tog ca 10 min så var man mitt i AMSTERDAMS centrum. Vi har valt att stanna här till den 7 juni då skall vi fortsätta och vi väljer att gå den sista delen på kanalen ner till ROTTERDAM. Vädret har gjort att vår tidsplan kraschat rejält och då tyckte vi att det kunde vara kul att göra något ordentligt, som att gå hela ”Staande Mastroute”.
Den 6 juni kom det in någon form av värmechock då vi helt plötsligt fick ca 32 grader varmt och varma vindar. Snacka på att kroppen fick en chock, den som har frusit större delen av resa. Som tur var så kom det in ett åskoväder under kvällen som gjorde luften mer normal, men båten var varm hela natten så det räckte och blev över J
Hamnarna i Holland är väldigt fina, rena och har en mängd facilitet utan det kostar en förmögenhet. Dock är det så att WiFi finns men den uppkopplingen som vi är vana vid existerar inte och det blir svårt att både skicka mejl och få in dessa inlägg. På den fronten märker vi en stor skillnad mot Sverige.
Vi har hört att många i Sverige undrar över hur det fungerar med tidvatten så vi ska nu göra ett försök att, lite kort och förenklat, förklara hur det fungerar. Tidvattnet går in och ut från kusterna med (ungefär) 6-timmarsintervall. Vid kusterna samt i floder och hamnar ökar och minskar vattendjupet därför vid flod och ebb. Hur mycket varierar kraftigt dels under månadens olika dagar och dels beroende på vilken plats man är. I marinorna ligger man vid flytbryggor som åker upp och ner med tidvattnet. Att, som i Sverige, ligga med stäven mot land går inte. När tidvattnet går in och ut bildas det tidvattenströmmar som ofta följer kusterna. Strömmarna ändrar riktning ungefär var sjätte timme. Tidpunkterna, strömmarnas styrka och riktning framgår av de tidvattentabeller som är helt nödvändiga att ha i tidvattenländer. När man planerar sin segling försöker man lägga upp det hela så att man har mer medström än motström. När vi t.ex. gick från Helgoland till Borkum avgick vi redan kl. 05.30 för att först få medström i ca 6 timmar, sedan motström ungefär lika länge och sedan medström igen ända tills vi kunde lägga till efter nästan 16 timmars segling. Bortsett från lite sidström och perioder med nollström (”slack”) vid tidvattenvändningarna blev det alltså ca 10 timmars medström och 6 timmars motström. När hård vind blåser emot tidvattnet bildas det mycket besvärliga, korta och höga vågor. Ju starkare ström och ju hårdare vind desto ”svårare” vågförhållanden. Detta gör att man i många tidvattenländer vädervarnar för hård vind redan vid risk för medelvindar över ca 11m/sek (i Sverige vädervarnar man vid risk för medelvind över ca 14 m/sek). Så har t.ex. både Danska och Tyska vädertjänsterna haft nästan oavbrutna vindvarningar för hård W – SW vind (motvind för oss) i Tyska Bukten ända sedan vi kom fram till Kielkanalen.
Lätt och enkelt!! J
